Vila i frid
Det är så hemskt. Hemskt. Fruktansvärt. Orättvist. Det händer hela tiden och kanske är det det värsta av allt. Att det aldrig verkar ta slut. Att lågor släcks varje dag, att historier avslutas och att liv slås i spillror och lämnas trasiga.
Ett tag har vi ju vetat att det skulle ske, i drygt ett år har vi vetat fast ändå levt på hoppet. Hoppet om miraklet. Hoppet som sa att kanske kanske. Hoppet som sa att vi måste hoppas, att vi måste för att allt annat är för hemskt. För overkligt. Men vetat, det har vi ju gjort ett tag. Vetat fast det känts helt omöjligt. Du? Hur kunde det här hända Dig? Av alla människor..? Hur kunde det vara Du? Du som aldrig lät bli att träna. Du som alltid visste vad du åt. Du som aldrig rökte. Hur kunde Du få lungcancer?
Idag försvann Du från oss. Gråten stockar sig i halsen på mig när jag tänker på det, det spelar ingen roll att vi visste. Det borde inte ha skett. Två små barn ska inte se livet glida ur händerna på den starkaste, två barn ska inte se sjukdom besegra den friskaste, två barn ska inte förlora det viktigaste. Två barn förtjänar sin mamma i många år till, och så plötsligt finns du inte mer.
Det är svårt att tänka på hur du för två veckor sedan var i Sälen med min mamma, min lilla lillebror och dina barn. Hur du som nyss åkte skidor numera är på andra sidan vår värld. Hur dessa andetag slutligen gav upp och förlorade kampen. En kamp som många före dig förlorat, och som många står på tur att förlora. Att höra om läkemedel som går framåt och stamceller som revolutionerar hjälper inte, du drabbades för tidigt, medicinen kommer försent.
Så nu är du inte bland oss mer. Du som nyss stod bredvid mig och höll i en svenskalektion. Du som stod där med huvudet högt, trots att det var bart, och fortsatte undervisa fast du visste. Visste att inte mycket fanns kvar. Du som så glatt skrattade på min student och så ofta stod i hallen för att hämta eller lämna barn. Det är helt enklet inte verkligt.
Jag önskar så att dagen snart är här då vi en gång för alla begraver denna hemska sjukdom. Då ingen mer oskyldig straffas så brutalt. Då ingen man blir utan fru, då ingen människa blir utan bästa vän, då inget barn blir utan förälder.
Sov gott, vi saknar dig så
Say something
Alltså denna video. Enkelheten. Det tysta i låten, hur en låt nu kan vara tyst. Hur melodin släpar sig fram, stillsamt och uppgivet. Blev helt enkelt så otroligt tagen av den här musikvideon. Kanske för att du vilken dag som helst tar dina sista andetag och lämnar alldeles för många trasiga liv efter dig. Kanske för att denmu påminner mig om hur orättvis och grym världen ibland är.
Alla tänker vi säkert på olika saker, men jag vågar nästan säga att den berör varenda en av oss. Vad tror ni?
Pianotorsdag
Idag har varit en sån himla superbra dag ändå! Vaknade imorse och var så obegripligt trött, kravlade mig ur sängen efter att dragit på snozandet in i det sista. Kände mig ungefär som ett vrak. Men så blev det en superdag ändå.
Jobbade till att börja med extra då en av lärarna på skolan var sjuk, så hade helt plötsligt en hel drös med nya elever. Och det gick så bra! Hela dagen gick i ett, fullspäckad med lektioner och det var så roligt, känner mig med ens mycket mer motiverad.
Slutade halv 4 och då kom Mona med sin rallyvolvo och vi åkte och köpte kladdkaka, mango, granatäpple och ballerina. Så himla standardfika.
EFTER DET ÅKTE JAG PÅ PIANOLEKTION! Ett av mina sabbatsårslöften nämligen - lära mig spela piano. Det jag en gång fick har samlat damm i för många år. Så himla roligt var det!
OCH EFTER DET! mer musik (och piano) åkte då nämligen till församlingshemmet och övade med Lojsi, vi ska sjunga på ett dop i helgen. Det gick också fint.
Och så nu då. Ja jag sitter mest och beundrar mina nya kläder och min älskade nya jacka som jag lagt ut så fint på mitt rum till allmän beskådan. Och så tänker jag att denna dag vore fulländad och perfekt om Johan varit här.
En söndagslista
Så var det visst söndag igen, låt oss summera helgen med följande punkter:
1. Älskar lax så himla mycket. Och pressad potatis. Och mammas sås. Åt detta i fredags och lärde mig sås-receptet för att kunna BRILJERA på framtida middagsbjudningar.
2. Kan typ inte se på serier pga sånt sjukt medlidande för karaktärerna. Har plöjt igenom säsong 1 av Breaking Bad och mår konstant dåligt av huvudpersonens cancer och oflyt.
3. Tycker så mycket om snö men utnyttjar det inte? Har mest bara varit inne denna helg, säg mig varför?
4. Längtar tills på fredag då jag får lön. Kommer då nämligen investera i ett gymkort!! Följde med Matilda till gymmet igår och det bästa måste ju ändå vara att få gymma med sina bästaste vänner?!
5. Hatar Sverigedemokraterna så orimligt jävla mycket. HUR kan dom vara Sveriges tredje största parti?! HUR?! Eget inlägg om detta kommer.
6. Har en sån sjukt musikalisk pojkvän som för tillfället sitter och skriver ännu en hit medan jag sitter på sängkanten och gapar. Vilken talang han är ändå, har svårt att ta in att hans öron hör något som jag över huvudtaget inte begriper.
7. Har börjat bli så gammal. Fyller 20 år och dricker te med mina vänner samt diskuterar jobb, barn, giftemål och testamenten.....
Selfiesaturday
Färgade alltså håret igen häromdagen, bytte på köpet art och identifierar mig numera som ett lejon. Hehe.
Lyckades också få till en bild som ger en ganska snäll version av min nuvarande man. I verkligheten är färgen ganska ojämn och typ svart vid örat? Öh.. Ja.
Vet ej hur länge jag ska traska runt med detta burriga hår men känner jag mig själv rätt så blir det väl ett tag eftersom jag är cirka den segaste människan på jorden då det gäller att ta tag i saker.
Jaja, vad handlade detta egentligen om? Jag som skulle bli en bra bloggerska detta år...... Mm. Min nyårsresumé är i alla fall på gång! Vi kan väl hålla tummarna för att den kommer upp innan januari är slut?
Sjukis
Ligger i Johans säng och slötittar på idrottsgalan, känner mig superkrasslig. ORKAR INTE BLI SJUK. Tips på huskurer mottages gärna.
Har annars haft en fin arbetsdag fylld av engelsk grammatik och rättande. Näsan höll på att trilla av när jag gick hem bara, och strax efter det var det som om min hals sakta men säkert började dra ihop sig..
Hoppas på att vakna pigg imorgon, för då är jag ledig!
Äntligen vinter
Den här helgen har verkligen varit grym! Har fått träffa så många människor jag tycker om, och gjort så mycket kul!
Fredagskvällen var en riktig skrattfest! Sara bjöd på 20-årsmiddag och vi pratade och spelade spel och vred oss av skratt tills klockan passerat 1. Då tog vi oss ut till våra bilar och insåg att snön låg som ett tjockt lager över marken! Tjoho! Blev ett kort rally med Linn hem, sladdade i kurvorna och snurrade på vägen så att snön yrde, så härligt. Somnade som en prinsessa på en madrass i Jonas rum med Borran bredvid.
Blev på lördagen väckt av Boris som ville ut, han blev överlycklig av all snö! Vi sprang och lekte ett bra tag, tills snön på baksidan var alldeles söndertrampad.
Lördagen bjöd även på träning och Vinterstudion. På kvällen bakade jag, Lojs och Nicole scones, drack te och myste. Skjutsade sedan min kära syster till Torsby och somnade i den finaste killens säng.
Och så idag är det söndag. Vaknade hos Johan och möttes av stålande solsken. Vi hade en lugn morgon och så åkte jag hem runt lunch. Svängde först in till farmor och löste korsord (hjälpte henne googla..) och var hemma på eftermiddagen. Tränade, och sen kom Mona och hämtade mig. Vi gjorde kycklingsallad, grönsaksdipp och såg en film. Ja, och så blev det självklart lite tjejsnack.
Nu har jag nyss kommit hem och lagt mig i min underbara säng. Imorgon är en ny vecka och jag känner mig på topp! En fantastisk helg!
I lägenhetsdjungeln
Idag har vi äntligen kommit igång med vårt lägenhetssökande, Johan och jag. Planen är att vi båda börjar på Linköpings universitet till hösten och då vill vi ju gärna ha någonstans att bo. Just nu söker han lägenheter i Norrköping och jag i Linköping, eftersom hans campus ligger i Norrköping och mitt i Linköping. Vår tanke just nu är dock att bo tillsammans i Norrköping.
Känns himla skönt ändå, men också lite pirrigt! Vill så gärna hitta ett fint ställe att bo på och inreda så det känns helt perfekt. Åååh jag längtar!
Här ovan ser ni lite prylar som jag gillar för tillfället, stolen är en hjärte-favvo, den bara måste få plats vid ett skrivbord. I den kommer jag och plugget göra underverk, det bara vet jag. Andra måsten-saker är ljusa väggar, fina mattor och en stor och mysig dubbelsäng. Saker jag aldrig kommer släppa in i lägenheten: citat skrivna på väggen, äckliga disktrasor och vaxdukar. Aldrig aldrig aldrig.
Det här ska nog bli bra, hojta till om ni har en lägenhet till övers, tack!
Ett litet januari-hej
Så plötsligt är ett nytt år här, 2014. Ett år som skålades in med fina vänner och alkoholfri champagne, inte en promille i blodet men hade det precis lika fint för det. Är inte nyår trots allt alltid lite överskattat? Vi körde på finmiddag i Matildas lägenhet och satt mest och pratade och skrattade hela kvällen.
De senaste dagarna (...veckorna, nästan) har i princip bara bestått av mys och film. Johan stukade foten på juldagen, han har alltså varit lite handikappad. (Tjejer, ni vet hur killar blir då dom råkar vara lite sjuka.) Men allt detta mys och slapp har varit välbehövligt. Idag sov jag dock till HALV TVÅ så imorgon ställs alarmet, någon måtta får det lov att vara. Bilder kommer, och, förhoppningsvis som mitt lilla nyårslöfte lyder; mera bloggning!