Jag ligger i en bäddsoffa i London, lindar täcket ett varv till runt kroppen och gäspar. Hör Johans gudmor slamra med bestick ute i köket och vattnet strila mot badkaret i rummet intill.

"Borde jag gå upp?" Det avlägsna bullret från Londons gator är på något vis en aning sövande. Bestämmer mig för att ligga kvar tills Johan är klar och lämnar lite plats åt mig och min mascara.

Det dröjer inte länge. Nu. Låset i dörren går upp, "Mia?" Johann ropar från badrummet. "Mia?", "Mia Gunnarsson?". Det är hans gudmor det. I det här huset är jag mini-Mia, då och då med tillhörande brittisk accent. Vi bor hos Johans gudföräldrar Mia och Roy.

Här ser husen ut precis som jag föreställt mig, i rött tegel och med en liten innergård. Här finns en enögd katt och en massa röda bussar. Och här finns äkta engelsk frukost ala Allt - vita bönor i tomatsås, ägg, bacon, te och så mycket mer.

Det har tystnat i köket och i badrummet = dags att käka. Iförd pyjamas och morgonruffsigt hår, för så hemma känner man sig trots att detta bara är morgon nummer två i London. En morgon som kommer leda fram till Madame Tussauds och en massa shopping (på Primark, Nora!)

Har bara en sak att säga: London, I'm in love.