I tisdags natt var det dags för mitt livs sista twilight-midnattsvisning. Det låter så sorgligt när jag skriver det så jag ryser.

 

Del ett och del två av sista filmen. Så fint. Åh så fint. Om jag var en människa som grät så skulle jag förmodligen lyckas torka ut mig själv totalt på dessa fyra timmar. Himla löjligt, kan man ju tycka, men också himla sant.

 

Sen fick jag och Johan våra iTelefoner igår!!!! Wiiie. Hade öppna iPhone-dag. Eller kväll, eftersom dagen var fyllt med skola-möte-sova-träning. Dessväre var jag en sån där mänsklig zombie på kvällen, eftersom jag bara hade 2h sömn i ryggsäcken.

 

Ja. Men det var väl ett intressant inlägg det här!

p.s Johan. Jag tänker inte ta bort bilderna på dig. D.s